Disposition

Jag har länge haft stora bekymmer med dispositionen i mina inlägg. Det har ibland inte gått att göra radbyten för nya stycken. All text har hängt ihop utan mellanrum liksom. Alla som är lite sådär pedantiska med text förstår att detta kan störa något otroligt. Nu har jag i alla fall äntligen kommit på hur jag ska kunna ordna detta problem. Jag måste i varje inlägg infoga en bild. Om jag vill skriva ett inlägg utan bild är det bara att ta bort den igen. Men av någon anledning så kan man inte göra radbyten utan att först ha infogat en bild. Så nu har jag gått igenom alla mina gamla inlägg och fixat dem snygga. Vilken enorm tillfredsställelse!

Jag vet inte riktigt vad som händer i helgen men ikväll är det mys som gäller. Älsklingen har länge varit sugen på Wallenbergare så ikväll ska vi ge oss på detta matlagningsäventyr. Vi får se hur det slutar. Det verkar meckigt, och flottigt, att vispa ner 2 dl grädde och 4 äggulor i 400 gram kalvfärs. Men det blir nog bra.

Det blev ingen fika på Lennarths igår med föräldragruppen. Vilket lurendrejeri... Det var i vilket fall ganska givande. Barnmorskan var mycket trevlig och sådär barnmorskenaturlig. Vi fick se en förlossningsfilm och jag visste redan innan att om vi fick se ett litet barn födas så skulle jag börja gråta. Det gör jag alltid och har alltid gjort. Så jag satt hela den 20 minuter långa filmen och stålsatte mig. Hjälpte det då? Nej, såklart inte. Och så skulle de tvunget spela den där låten som går "...reach for me, don't wanna wait another day without you, take me to higher ground, we'll be safe and sound..." (av Kirsty Hawkshaw) för att göra det extra känslomässigt. Så jag bölade, ja det gjorde jag. Men jag var som tur inte ensam. :)

Nu tänker jag njuta av en lugn förmiddag och läsa lite "Mio, min Mio". Jag älskar Astrid Lindgrens böcker men det var ett tag sedan jag läste dem och om jag ska vara helt ärlig så är i alla fall "Mio, min Mio" riktigt flowerpowerig på sina ställen:

"På himeln lyste stjärnorna, de största och klaraste stjärnorna som jag sett. Jag låg och tittade på dem. Och då kom jag att tänka på att vi hade spelat för gräset och blommorna och vindarna och träden, och Nonno hade sagt att de tyckte om det. Men vi hade inte spelat för stjärnorna. Bryr sig stjärnor om, ifall men spelar för dem, det undrar jag just? Jag frågade Nonno, och han sa att han trodde det. Och då satte vi oss upp omkring elden och plockade fram våra flöjter och spelade en kort liten stump för stjärnorna."