Pust och stön

Ja, idag tycker jag ovanligt synd om mig själv. Så det här inlägget kommer antagligen att bli en enda lång självömkan. Jag ville verkligen inte bli en besvärad gravid men det visar sig vara svårt att undvika. Självklart är det värt allt besvär, men det är störigt att inte kunna sova på något annat sätt än på rygg, jag som annars sover på mage. Så fort jag använder magmusklerna kommer en sammandragning som på posten. Idag har jag varit och hämtat skenor till handlederna som jag ska sova med så att jag blir ännu mer uppstyltad. Detta eftersom det visst inte var så bra att gå runt med sovande händer hela dagarna. Nerven i armen kunde visst ta skada... Jag ser ut som en av de bittra Konsum-kassörskorna som har slitit ut händerna och har ett sånt där skitigt handledsskydd. Känner mig som en bitter Konsum-kassörska. Och även om det var grymt att jag hittade ett par mycket snygga läderstövlar när vi var och handlade igår så passade de inte i morse när jag vaknade med en massa vatten i fötterna... Stackars mig! Det är inte lätt att ha det för bra, då börjar man klaga över ganska oväsentliga saker. :) Men åh vad skönt att få klaga lite! Nu känns det mycket bättre.