Måndag igen

I helgen hade vi värsta stormen här i Blekinge. Det var faktiskt så att man nästan inte kunde ge sig ut i lördags. Som hundägare har jag ju dock inte så mycket val men som tur är tycker Kakan inte heller om regn och blåst så hon vill mest bara ut för att göra det nödvändiga. :) I lördags kväll hade vi Jimmies syster med familj här hos oss på middag. Det var första gången sedan vi flyttade upp så det var verkligen dags. I övrigt har jag och kärleken ägnat oss åt lite sightseeing i skogarna runt Karlksrona och fotbollstittande på TV. Precis lagom.

Magen lever sitt eget liv nuför tiden. Det är lustigt att man kan känna vad som är bra-konstigt och dåligt-konstigt. Det som händer i magen nu känns som tur är bra-konstigt. Jag antar att den förbereder sig för att trycka ut en liten bebis snart. Det som känns så spännande är att jag inte vet hur snart. De flesta barn, jag tror att det rör sig om ca 90%, kommer ju ut mellan vecka 37 och 42. I vilket fall som helst så är det stor skillnad på hur det känns i kroppen om jag jämför de senaste en och en halv veckan med tidigare i graviditeten. Som sagt lever magen sitt eget liv. Jag vet inte vad det betyder eftersom jag inte har något att jämföra med. Det kanske ska kännas såhär i sju veckor nu. Eller så vill bebisen komma ut lite tidigare. Ingen vet. Förutom kanske lillfis själv. :) I vilket fall som helst känner jag mig redo och bebis ska ju vara så gott som färdigväxt så den är välkommen när den vill nu.

Tydligen är det gräddtårtans dag idag så passa nu alla på att klämma en härlig tårtbit. :) Kram på er alla!